Sitter här på jobbet nu och pluggar körkortsteori som vanligt. Dock, blev jag lite störd när en av vaktmästarna (en manlig sjuksköterska) kom förbi här och helt plötsligt blev väldigt social av sig. Synd var då att de var en av de stunder som det verkligen inte fanns något annat att göra så jag var tvungen att vara social.

Vi kom in på utbildning, varför jag var här och hur gammal jag var. När jag nämnde min snara ålder så var hans kommentar "Ja det var ju ett tag sedan man var i den åldern. Men då var det mycket fylla och raggande". Jaha?

Han svettades dessutom som fan här inne och då måste jag nämna att det är AC på hela sjukhuset. Hur varmt tyckte han att det var egentligen? Han hade dock pluggat i Australien och rekommenderade det varmt. Så man kanske kan binda en kontakt? Men innan han gick sa han att vi kanske ses nästa vecka då eftersom det är min sista? Okej. Han kan ju hoppas på det bästa. Egentligen skulle han bara lämna en patient men stannade i 30 minuter. Känns som att jag alltid skall råka ut för alla med 30 årskris? De är ju trevliga men jag vet inte. Känns egentligen inte som min grej, men tydligen är det så?

I eftermiddag kommer Molle och hämtar mig på en plats som jag fortfarande inte vet vart den ligger och sedan åker vi till Skrea strand i Falkenberg. Känns ju lagom betryggande att hon inte har nämnt min allergi till sina föräldrar som skall fixa maten ikväll? Vi får väl hoppas att jag överlever. Lär ju få köpa egen mat?

Tänkte att jag skulle hitta en passande bild till detta inlägg och googlade därför på ordet kris. Så dök denna upp!